Welcome!

I am not a pig, I am not a pug.
My ears haven´t been cropped.
My tail hasn´t been docked.
I didn´t run into a wall or get hit in the face with a fry pan.
I do not bite (but my owner might).
That noise is how I breathe - I am not growling at your child.
I´m NOT so ugly I´m almost cute, and anyone who would say that is so stupid they´re almost smart.

I AM A FRENCH BULLDOG AND I`M PERFECT IN EVERY WAY!

måndag 4 januari 2010

Så var man då dansk!

Ja nu är det gjort. Nu har jag tagit klivet över sundet och gått och blivit dansk.
I lördags lämnade vi fina Sverige och som vanligt tog det inte många minuter innan jag somnade i bilen. Jag sov som en stock ända ner till Malmö. Där vaknade jag till och blev lite orolig precis innan vi skulle köra över bron. Matte och husse såg helt ckockade ut. Kunde jag förstå att vi skulle lämna detta vackra land och bo i Danmark i två och ett halvt år till. Nej det kunde jag ju inte. Nog för att jag är en väldigt smart hund men där gick gränsen. Det rörde sig så klart om att jag var lite nödig, så efter att jag hade blivit rastad somnade jag om igen och vaknade inte förrän vi var framme i Odense.

Väl framme var det dags för lite flyttning. Jag är nyfiken som en strut så den här sysselsättningen passade mig som handen i handsken. Jag sprang emellan matte och husse för att se så att allt gick rätt till samt att bita lite i alla flyttkartongerna.
När alla saker var flyttade var jag helt utmattad och somnade i den sköna soffan(min nya favvoplats). Den nya lägenheten var jätte fin och jag har t.o.m en egen liten trädgård där jag kan utföra mina behov.

Nä nu är det kanske dags för mig att berätta vad jag har hittat på sen jag lämnade min mamma Inez. Har fått några pikar om att det har varit dålig uppdatering på bloggen men det har berott på att jag har bott på landet över jul och inte haft tillgång till nätet. Men bättring utlovas av matte och husse.

Lördagen den 19/12 kom matte och husse och hämtade hem mig. Efter sådär 5 minuter i bilen hade jag accepterat min nya familj och somnade gott i mattes knä. Hemresan gick mycket bra. Det enda som var lite jobbigt var att matte och husse envisades med att stanna och rasta mig hela tiden. Vem har lust att kissa när det är minus 18 grader? Inte jag iallafall. Nä något vidare glad i kyla är jag som sagt inte. Matte och husse har fått bära ut mig och sen har jag kissat snabbt som bara den. Så fort jag ser att matte sätter på sig jackan försöker jag gömma mig, men dumma matte hittar mig alltid och envisas först med att sätta på mig en massa kläder och därefter gå ut i det kalla vädret. Men det är gött nu när man har flyttat ner till lite sydligare breddgrader för här är det minsann varmare än i kalla Sverige:)

Nästan varje dag på jullovet träffade jag min härliga kusin-vitamin "Frasse". Redan första gången vi sågs blev vi bästa vänner och vi lekte i timmar varje dag. Det var så himla kul att jaga honom runt,runt i huset, bita i hans långa öron och hans fina svans. Jag saknar honom redan en massor och längtar tills vi ses till sommaren.
Jag hann även med att träffa släktens andra hundar över jullovet. Morfar "Tarzan" såg förskräckt ut när det kom in en till valp i huset. Jag försökte verkligen allt vad jag kunde att få fart på gubben men det gick inte. Men skam den som ger sig. Till sommaren ska jag lyckas få fart på gamlingen. Det var likadant med farmor "Daisy". När jag ville leka så tjurade hon och skällde på mig för full hals. Min kusin jätten "Enzo" (Rhodesian Ridgeback) visade sig vara en riktig fegis. Matte och husse fick sig ett gott skratt när lilla jag fick honom att hoppa upp i sin mattes knä. Vem kan vara rädd för lilla söta mig...

Annars så tillbringades jullovet i ganska mångas knän. Jag är en riktigt kelsjuk, pussglad liten fralla som älskar att krypa upp i någons knä för att snarka och ha det riktigt gött. Matte och husse säger att jag är en livsnjutare och varför inte. Antagligen lever man bara en gång och då gäller det ju att njuta så mycket det bara går. Nä nu ser jag att matte sätter på sig jackan. Bäst att gömma sig under filten. Håll tummarna för att hon inte hittar mig så jag slipper gå ut.
Ha det så bra alla ni som läser min blogg och grattiskramar till mina syskon i övermorgon. Då blir vi tolv veckor gamla. Shit vad fort tiden går!

Här kommer lite bilder!


Hemresan tillbringades i mattes knä.


Världens sötaste tomte!


Inte så himla glad i att gå ut i snön, men matte vill så gärna ha ett kort på mig som tomte ute i snön. Och vad gör man inte för sin matte...


Jag och min bästis Frasse.


Kom och ta mig om du törs...


Nu biter jag dig i örat!


Vad rolig du är att leka med kusin-vitamin och vilka stora tänder du har!


Efter massa bus och lek med Frasse är det gott att sova i morbror Nickes knä.


Efter en tupplur är det dags för lek igen. Här med min favoritleksak ankan.


Super roligt att springa och hämta dig...


men ännu bättre är det att få äta upp dig. Kan nu meddela att ankan har ett öga, en vinge och en halvlös nos.


Men det bästa av allt är ändå att mysa. Här kopplar jag av för fullt i mormor Ingers knä.

3 kommentarer:

  1. Åh underbara lilla Egon, jag smälter när jag ser alla bilder på dig! Klart att man ska terrorisera de lite äldre hundarna, så att de vet att de lever *s* Härligt att resan ner till grannlandet gick smidigt, och att det är lite mildare väder där! Tänk när våren kommer, då kommer du njuta av utelivet också. Puss på dig Egon, och hälsa fina matte & husse så gott! Hälsn Kennelmatte Tina

    SvaraRadera
  2. Gratulerer med verdens deiligaste honn!!!
    såååå fine :-)

    SvaraRadera
  3. Hej Brorsan! Äntligen har ni uppdaterat bloggen. Vilka fina bilder de har tagit på dig. Du var gudomligt söt i tomtedräkten. Härligt att höra att allt går bra, ser ut som du har hittat en riktig kompis!

    Ja det är riktigt jobbigt när kylan biter sig fast. Åke kan knappt röra sig ute i denna kyla han bara skriker och vill gå in, just nu har vi -25 och det är riktigt jobbigt. Rumsrenheten är bara att glömma just nu, men vi kämpar på så gott det går. Nästa vecka ska det bli milt som det hördes och då jäklar :-)

    Ja, imorogn blir dem 12 veckor, tiden går så sjukt snabbt. Sprutan kommer nog gå bra. Jag uppdaterar bloggen med info.

    Ha det fint nu och pussa söt egon massor från Frida & bror Åke.

    SvaraRadera